Gammeln
Ordet "söndagsseg" har fått en ny betydelse. I morse släpade jag mig zombielikt upp ur sängen, till frukostbordet, och därefter till soffan där jag just nu jäser under filtarna i upphöjt majestät. Vadan denna sengångardvala, frågar man sig då. Har jag tillbringat föregående kväll och natt med att rumla runt på krogen och marinera mig själv i alkoholhaltiga drycker?
Nej, sanningen är att vi hade besök av en vän igår som stannade till nära nog midnatt, och jag har vant mig vid tidigt upp och tidigt i säng sedan vi flyttade in i huset med mer eller mindre daglig renovering på schemat. Intensiva samtal, inte alkohol, är det enda som kommit över mina läppar, och ändå känner jag mig bakis och skakis som i fornstora dar.
De på jobbet brukar ibland, med respektfylld fasa i rösten, viska om "gammeln" och jag undrar om den filuren kan ha nånting med saken att göra.