newbuz.blogg.se

Golvad

Publicerad 2014-03-30 22:21:20 i Hemmet, Nördigt,

Igår var det två veckor sedan vi flyttade in i Luktärtan, och mycket har hunnit hända på den tiden. Bland annat har jag hunnit utveckla en relation till vårt vardagsrumsgolv som bara kan karakteriseras som osund. 
 
Oh, vardagsrumsgolv!
 
Du har gett mig stickor i fingret.
Och jag har spillt såpa på dig.
Såret i fingret läker.
Men fläcken försvinner ej.
 
Tillsammans har vi blottat
Varenda liten skavank
Tillsammans har vi belyst
Var ojämhet, var brist
 
Men vardagsrumsgolv
Jag älskar dina plank!
Jag älskar varenda kvist
 
Ja ni hör ju - det här börjar gå överstyr... 
Iallafall, vi har slipat bort den gamla lasyren och sen har jag såpskurat plankorna med linoljesåpa. Såpan ska med tiden bleka plankorna naturligt, och ju fler såpskurningar golvet utsätts för desto vackrare och mer tåligt ska det bli. Det är en jobbig men miljövänlig och ekologisk metod. Och jag tilltalas av tanken på att långsamt, under alla de år vi ska bo här, jobba upp ytan på golvet att bara bli vackrare och vackrare, och skönare och skönare att gå på. Det här huset har en speciell stämning och jag vill försöka göra det rättvisa. Naturliga trägolv känns rätt.
 

Veckans outfit

Publicerad 2014-03-30 21:54:00 i Ironi, Livet, universum och allting,

Det är intressant när man åker till Jula för att köpa arbetskläder till en person av kvinnligt kön (som ju undertecknad råkar vara). Alla blåkläder för karlar är just - blå. De har inbyggda fickor för knäskydd och storleksmässigt är de modell kringresande cirkustält.
 
På hyllan med kvinnostorlekarna hade brallorna en helt annan färgsättning, och inga insydda knäskydd eller fickor för sådana. Jag orkade inte leta runt nån annanstans så nu är jag fru Gårman som dansar i neon, i raggsockor och med ömmande knän. 
How do you like it, how do you like it? -More more more!

Stick!

Publicerad 2014-03-28 23:19:00 i Livet, universum och allting,

Tillbringade förmiddagen på Vårdcentralen där jag tog blodprover och EKG. Måttligt kul för en som är stickrädd.
Naturligtvis drog mina kärl ihop sig så de var tvungna att sticka mig i båda armarna.
Naturligtvis höll jag på att svimma/gråta.
 
När jag var yngre var jag inte alls så förbannat sjåpig när det gällde att bli stucken - men alltsedan en misslyckad operation i armen för några år sedan har jag utvecklat en stark ångest mot medicinska instrument i kroppen. Anledningen till att jag fördrev fredagsförmiddagen med dylika aktiviteter är att min hjärtrytm inte alls behagar bete sig. Så gott som varje dag dummar sig hjärtat, så gott som varje timme - och jag får huvudvärk och ibland stickningar i händerna. Kollegorna körde iväg mig till Vårdcentralen igår, där en vänlig läkare remitterade mig till Klinfys för att jag ska få gå omkring med en 24-timmars EKG-mätare. Det är jag tacksam för - för sannolikheten att de prickar in nåt av mina "hjärthopp" under de 15 sekunder de mäter mig annars är tämligen liten.
 
Jag vet att det inte är nåt farligt. 
Men det är ändå irriterande med huvudvärk och ont i bröstet och den där larmkänslan som inte går att vänja kroppen av vid varje gång pulsen lämnar sin taktfasta rytm.
Så det är väl lika så bra att man en gång för alla utreder mig och får konstaterat att jag är en jäkla hypokondriker.
En spruträdd hypkondriker till råga på allt.
Det är den värsta sorten.
: (

Om

Min profilbild

Julle

En blogg om livet, universum och allting.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela