newbuz.blogg.se

Min andra Mors dag

Publicerad 2018-05-27 12:07:06 i Familj,

2017 var på många sätt det bästa året i mitt liv.
Simon föddes, och även om de första tre månaderna var tunga så var föräldraledigheten på många sätt helt underbar. Att få vara hemma i huset jag älskar, gå promenader med min lille son - ibland fick jag nästan nypa mig i armen för att helt våga inse att det faktiskt var på riktigt. Visst, det var och är ingen dans på rosor. Amningen strulade, jag var tafatt och osäker och tänkte mången gång att jag måtte vara världens sämsta mamma. Det tänker jag fortfarande ibland, men då försöker jag skjuta ifrån mig tanken.
 
Simon växer och frodas, han går och pratar (om man nu kan kalla "Titta! Mamma!" för att prata) och sover generellt bra på nätterna. Någonting måste vi således har gjort rätt. Han är en snäll, mysig och busig kille som tycker om att leka spöke, äta banan och jagas runt köksön eller i trädgården. Han tycker om böcker, men har inte mycket tålamod med att faktiskt läsa dem. Och kan vara en riktig dramaqueen när han inte får min mobiltelefon eller fjärrkontroller.
 
 
Och som jag älskar den där lilla filuren.
Jag måste erkänna att det skrämmer mig ibland. Eller ganska ofta faktiskt.
Att man kan känna så mycket. Vara så utlämnad. Det är som om någon tog halva mitt hjärta och satte det i en annan liten människa, skyddslös och ovetande om världens faror. Det som händer honom, händer mig. Vilket enormt risktagande det är att älska någon så mycket! Men jag försöker tänka att det finns en andra sida av myntet, för hans glädje är också min. Inget gör mig så lycklig som att se honom lycklig. 
 
 
Så idag, på Mors dag, drar jag mig till minnes hur vi kämpade för att han skulle komma till världen - med sprutor i magen, hormonbehandlingar, ägguttag, tårar, uppgivenhet och ett spirande bräckligt hopp. Jag är stolt över att vi klarade det tillsammans, jag och Per. Jag är stolt över mig själv när minns hur jag, stickrädd och gråtande, körde första sprutan i min egen mage. Många fler skulle följa. Men jag gjorde det. Jag kämpade för att bli Simons mamma, och nu kämpar jag varje dag för att vara en bra sådan. Så kommersiellt jippo eller inte - Hurra för mig på Mors dag. 

Om

Min profilbild

Julle

En blogg om livet, universum och allting.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela