newbuz.blogg.se

2018

Publicerad 2019-01-12 21:45:13 i Livet, universum och allting,

2018 har lämnat plats för 2019, och vi kan se tillbaka på ett bra år.
 
Simon fyllde ett år i februari och det firades stort med vänner och familj. Det skiljer bara fem dagar mellan Simons och hans morfars födelsedag så vi firade dem samtidigt. :-) 
 
 
Simon lärde sig gå, springa och prata. Allt gick i en rasande fart. Per var föräldraledig fram till augusti, och då gick jag ner i tid till 80% för att kunna lämna senare  på förskolan om dagarna och hämta tidigare på fredagar. Inskolningen gick bra, det var en del tårar och svåra avsked, men generellt älskar Simon förskolan och trivs med personalen och de andra barnen. Han har utvecklats så mycket till en pratig, skön, nyfiken liten kille och jag ser så fram emot att få följa hans fortsatta utveckling. 
 
Vi åkte till Rom i april, jag, Per, Simon, Erik och Isak - hela gänget. Resan var min 40-årspresent till Per, och det var fascinerande och roligt att se Colosseum, Fontana di Trevi, Forum Romanum och allt annat, men det var inte alltid okomplicerat att resa med en ettåring och två tonåringar. Härligast på hela resan var när vi promenerade runt i Montikvarteren i lugn och ro, så vackert, genuint och med ständig närvaro av historiens vingslag. 
 
Jag fick en ny tjänst inom Region Västmanland som IT-arkitekt, en roll jag verkligen ville ha, men kanske trodde var ouppnåelig för mig. Därtill blev jag med i det största projektet jag någonsin jobbat med: Verksamhetsprojektet för den nya Akutsjukhusbyggnaden i Västerås. Jag har gått en grundkurs i IT-arkitektur och certifierat mig, och har därtill gått kurser i informationsmodellering och om Sambi-federationen, deltagit på mässor och konferenser. Jag har lärt mig så otroligt mycket det här året. Jag måste erkänna att det inte går inte en dag utan att jag känner oro över att prestera otillräckligt, men jag känner stor tacksamhet för att jag får chansen att pröva den här rollen. 
 
Renoveringen av huset gick framåt med stormsteg, vårt nya sovrum blev klart, ett badrum byggdes på övervåningen, tegelugnen revs (det enskilt största och tyngsta projektet vi någonsin åtagit oss med huset), terrass byggdes på ovanvåningen. Simons rum, biblioteket och vårt nya sovrum försågs med element, vi slängde ut pelletspannan och installerade en luft/vattenvärmepump modell lastbilsfront. Simons rum målades om... ja, jag vet inte allt...
 
Sommaren 2018 gick till historien som obegripligt lång och varm. På vissa sätt var det skönt - vi badade i kanalen och tillbringade massor av tid i trädgården, odlade tomater och jordgubbar. Men grönskan brändes sönder och skogsbränder plågade landet. En dag brann det i skogen, bara 500 meter från vårt hus... Men vindarna låg i rätt riktning och brandkåren var snabbt på plats, vi var aldrig i någon fara.
 
Jag har träffat massor med vänner under året, gått på after works, träffat Lotta och Martin och deras barn, haft träffar med min bokcirkel, varit på Game of Thrones live concert och "Våroffer". Jag har varit på spa med Lotta, antikmässan med Hanna, till Töreboda 50-talsdiner och antikaffär med Maria, Stockholm med Sara och jag och Per har hunnit med lite egentid på både Steam Hotell i Västerås och Grand Hôtel i Stockholm. 
 
Vi hade en fin höst, en härlig Halloween med tillhörande Halloweenfest, en fin julafton och en mysig nyårsafton. Hösten är fortfarande min mest älskade årstid (och Halloween min mest älskade högtid). 
 
Jag har läst mer böcker, lyssnat på fler poddar, haft mer socialt umgänge... ja, det är galet hur mycket vi har hunnit det här året.
 
Det som jag misslyckats med kapitalt det här året är min hälsa och kondition. Jag gjorde en insats med träning under sommaren men det backfired hårt och jag är nu i sämre form än jag någonsin varit i mitt vuxna liv. Jag ser ändå mönstret här. Eller kanske snarare orsak och konsekvens. Jag är i grunden en individ som föredrar att leva mitt liv i långsam takt - men jag försöker ständigt anpassa mig efter världens hysteriska tempo. Därför denna intensiva karriärsatsning kombinerat med småbarnslivet, med aktiviteterna och den omfattande renoveringen. Sett i backspegeln kan jag konstatera att min omvärld verkar hantera detta betydligt bättre än jag själv. De verkar kunna jonglera ett späckat schema, en imponerande karriär, barn, träning, resor, självförverkligande, datenights, kompishäng och att läsa böcker och dricka te. Utan att vara det minsta stressade.
Jag är inte sådan.
Därför sammanfattar jag med att konstatera - jag är tacksam för allt 2018 förde med sig - good or bad. Det var så mycket som var roligt och lärorikt och underbart. Men ändå hoppas jag att 2019 blir ett mindre intensivt, mer inåtblickande år med tid för hälsa, reflektion och eftertanke. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Julle

En blogg om livet, universum och allting.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela